Göteborg





Måndag 11 maj kl 18.45.

Start och mål vid Björngårdsvillan, Slottsskogen.
Banan går genom Slottsskogen.

Anmälan

Sista anmälningsdag till ordinarie avgift: 25 april.
Anmäl dig eller din grupp här.

Arrangörsklubb

Arrangörsklubb: IK Vikingen.
Tel: 031-41 58 14. Telefontid: Säkrast vardagar 09.00 - 16.00.
Kontaktperson: Björn Mårtensson
Adress: Vår Ruset, IK Vikingen,
Margretebergsgatan 6, 413 19 Göteborg.
E-post: vikingen@ullevi.nu

I Slottsskogen

Vår Ruset löps genom och delvis runt den 131 hektar stora Slottsskogen, som har en lång och fascinerande historia. Bara namnet är ju lite märkligt, vilket en turist lär ha påpekat för den slumrande Kal i gräset framför Björngådsvillan.
– Ursäkta min herre, det här kallas ju Slottsskogen. Varför det? Jag ser inget slott.
Kal reste sig mödosamt på armbågarna, sköt upp kepsen i pannan och såg sig sömnigt omkring. Ganska snart gav han upp och la sig tillrätta igen med kepsen över ögonen.
– Slôtt och slôtt, här e de bare gräset som e slôtt …

Men troligen kommer namnet från Gamla-Elfsborgs Slott, långt härifrån men ändå den kungliga boning som kunde räkna in det som även kallades Sundshagen, Sundzmarcken eller Änggårdsskogen som sina marker. År 1624 skänkte dock kung Gustav II Adolf, efter en ödmjuk förfrågan, marken till den nya stadens Borgarskap, så att de ”… med deras Hustrur och Barn om Sommartijd förlusta sig uti Engegårds Skog … allenast de icke der hugga neder Skogen och fälla djur, eller bruka någon annan motvillighet.”
Slottsskogen blev snabbt omåttligt populär bland både kreti och pleti, vilket föranledde landshövding Du Rietz att 1776 införa vissa begränsningar. Gräset, vars höbärgning bidrog till landshövdingens löneförmåner, blev ju nedtrampat av allt löst folk, så området utstakades av särskilda märken och här fick blott ”Stadens borgerskap och hederligare Inwånare med deras Hustrur och Barn samt nödig betjäning” hålla till. ”Gesäller, Matroser, Drängar, Tjenstegossar, Pigor, Krögare och Månglerskor med flera av lika egenskap må icke vara tillåtet at spatsera hvarken inom förberörda plats eller annorstädes i Slottsskogen utan på den genomlöpande vägen”.

Men nu är det 2014, och alla, såväl kreti som pleti, är välkomna att delta i det årliga Vår Ruset i parken. För att loppet ska bli en trivsam upplevelse kan det dock vara bra att hålla de gamla reglerna i åtanke: Håll er till den snitslade banan och undvik träden och djuren!

Starten

Starten sker på vägen precis nedanför de så kallade landskapsstugorna och strax innan Sveriges vackraste polisstation (vars finka i götebossk folkmun länge kallades ”busprånget” och var en populär och spännande attraktion för stadens barn). Landskapsstugorna började dyka upp i Slottsskogen 1905, då den gamla Smålandsstugan från 1700-talet flyttades hit från Skubbhult i Femsjö socken i Jönköpings län. Dalslands gille ville inte vara sämre, utan tog 1936 hit en egen stuga från Högen i Steneby, vilket fick GHT att skriva:
”Stugan kommer att stå alldeles öster om bergklacken och söder om Smålandsstugan. Det blir endast ett stenkast mellan stugorna, vilket kan synas vara i knappaste laget, när det gäller tillhåll för så sent civiliserade stammar. Stadens myndigheter lita emellertid på omgivningens lugnande inverkan. Det ligger en polisstation helt nära.” Sedermera har även Hallandsgården och den nära 400-åriga Gräfsnäsgården tillkommit där uppe på kullen. Men där nedanför är det dags för start!

Kilometer 1

Löpningen inleds åt norr, på den numera asfalterade vägen. 1910 infördes här en sträng hastighetsbegränsning på 10 km/h, men den gäller inte längre, så vill man springa fortare än så är det fritt fram. Ta sikte på Linnéplatsens södra ände, där de tre stadsdelarna Kommendantsängen, Olivedal och Slottsskogen möts och där gamla Säröbanan på sin tid hade ändhållplats. Det var också vid den här platsen som det förr i tiden låg en äggkläckningsanstalt, och äldre göteborgare kanske minns uttrycket ”Vi träffas vid grindarna!”. Fram till 1920-talet fanns här, liksom vid övriga infarter till parken, nämligen kraftiga grindar av knotigt ek-grenverk, som stängde ute bilarna om kvällen. Grindarna var populära som samlingspunkt för sällskapssjuka ungdomar, och uttrycket att ses vid grindarna levde kvar långt efter att de försvann.
Under Vår Ruset kommer grinden att symboliseras av glada funktionärer, ty här är det nämligen dags att gira 360 grader och åter bege sig in i Slottsskogen. Nu löper Du söderut längs fågeldammarna, som enligt uppgift är ett populärt vintertillhåll för uppemot 75 procent av alla änder mellan Uddevalla och Kungsbacka! Men nu är det vår, så stanna inte och titta efter änder, utan rusa vidare!

Kilometer 2

På höger sida (om Du springer framlänges) kommer Du nu att se den populära restaurangen Villa Belparc, som i många år hette Vita Bandet och dessförinnan Strand- eller Vinterpaviljongen. Strax intill låg förr Cloettas paviljong, där alla som köpte en kopp choklad som minne fick en porslinsmugg med Cloettas firmanamn och en bild av paviljongen målad på muggen. Det var tider, det! Slottsskogens första servering omnämns 1775 och serverade lemonad, mandelmjölk och viner. Samtliga serveringstillstånd i parken innehades under många år av källarmästare Ludvig Larsson, en man som visste hur man frestade kunder. I en annons i slutet av 1800-talet lockade han till Ölstugan med smörgåsar, ”tillagade af danska smörgåsberederskor”. Men såväl mandelmjölk som danska mackor kan förorsaka håll såhär pass tidigt i loppet, så det serveras icke längre!

Kilometer 3

På gång- och cykelvägen längs Margretebergsgatan passerar Du Slottsskogsvallen på vänster sida, och Du kan skymta Bragebacken in i skogen till höger. Den första hoppbacken byggdes 1902 men blev utbytt mot en flottare 1924. Varför det skedde var det många som undrade, eftersom de milda göteborgska vintrarna inte alltid bjudit på så många hopptillfällen genom åren. Men kring 1940- och –50-talen arrangerades stora tävlingar, bland annat med dåtidens gigant norrmannen Birger Ruud som segrare. Backens relativa litenhet gjorde att hopplängderna sällan kom över 30 meter, men i alla fall! Bakom backen, vid den så kallade Mårtens backe, fanns fram till 1966 en friluftsteater där storheter som Ludde Gentzel, Zara Backman och Douglas Håge med förkärlek uppträdde.
När Du har svängt höger, passerat fotbollsplanerna ”på insidan” och sedan svängt ut en kortis på Slottsskogsgatan, har Du löpt halva loppet!

Kilometer 4

Väl inne i parken igen passerar Du den fagra Azaleadalen, men gör inte en Ferdinand och stanna för att lukta på blommorna, utan löp vidare fram mot Bangatan, där en vätskekontroll väntar! Inne bland buskarna kan man hitta stenbrott som förr om åren fungerade som spishällar under ”uteliggarenatta”. En tradition som tyvärr fallit i glömska, men som i början av 1900-talet lockade tusentals göteborgare att ta familjen med sig till Slottsskogen för att natten till Kristi Torsdag (numera kallad Kristi Himmelsfärds dag) tillsammans sova under bar himmel efter en lång kvälls festande. Dags att återuppliva traditionen natten efter VårRuset?

Kilometer 5

Efter att ha passerat Observatoriet på kullen uppe till vänster, kommer Du snart fram till den famösa lekparken Plikta, vars namn det funderats mycket på genom åren. Kanske är det en rest av de skyltar som förr fanns utposterade på Slottsskogens gräsmattor, med en sträng förmaning åt Vega-kvarterens fotbollsspelande ungdomar: ”Vid plikt förbjudet att beträda gräsmattan!”. Äldre göteborgska sjömän brukade däremot hävda att den lilla öppna platsen Plikta fått sitt namn på grund av att formen på den liknade en fartygsplikt, alltså fören eller aktern på en öppen båt. Från början var det tänkt att lawntennis- och cricketplaner skulle anläggas här, men det blev istället mest fotboll och sedermera lek och löpning i området.
Din egen lekfulla löpning svänger nu åt vänster, för en rask tur runt Lilla Dammen. Skänk här gärna en tacksam tanke till de hårt slitande arbetare som 1875 förvandlade just detta område, från en slafsig och högst löp-ovänlig sankmark till en trevlig slinga runt den damm som skulle leda tankarna till de eleganta engelska parkerna. Se bara upp så att du inte krockar med den minnessten som den givmilde donatorn Sven Renström fått rest just här till sin ära. Den under Vår Ruset möjligen provocerande statyn Vilande figur behöver du dock inte bekymra dig över, då den flyttades härifrån 2012 efter att potentiella koppartjuvar synts förbereda en stöld av den flera ton tunga statyn. Tänk istället på att den plats du nu befinner dig på lämpar sig väldigt väl för en fartfylld spurt. I slutet av 1800-talet satte nämligen chefen för Göteborgs spårvägar, J Sigfrid Edström, svenskt rekord i löpning 150 meter just här, med tiden 16,8 sekunder. ”Tilläggas bör kanske”, skrev han långt senare, ”att den fenomenala tiden i Slottsskogslöpningen förklaras av att banan sluttade ganska brant nedåt.” Är inte det goda nyheter, nu när Du närmar Dig mål?

Målet

Mitt på den stora ängen framför Björngårdsvillan kan Du nu se målet framför Dig! Här fanns för många år sedan en gedigen björnbur, därav namnet på det hus som brann ner 1951 men byggdes upp igen elva år senare. Den öppna platsen framför villan bär historiska anor som mötesplats, till exempel drog bokhandlare Sven Bergström sammanlagt en halv miljon människor till allsång här under de i övrigt bistra beredskapsåren under 1940-talet. Strax bakom, vid Ekebacken, predikade P Waldenström för över 10 000 åskådare 1877. Religiösa möten var nämligen tillåtna i parken, men inte politiska. Eller som det stod i ordningsstadgan: ”Skogen är avsedd för allmänhetens förlustelse och vederkvickelse men ej för möten av politisk beskaffenhet.” Och kanske vore det förmätet att kalla Vår Ruset för en friskvårdspolitisk handling, men väl i mål hoppas vi att Du känner Dig både förlustad och vederkvickt! Välkommen tillbaka nästa år!

Text Anders Egle, till stora delar baserat på Sven Schånbergs bok Slottsskogen i Göteborg.

Här ligger starten

Här finns en karta som visar var starten ligger.